22 juli 2011

Danke

Framme nu.
Sitter för tillfället i Mattias lägenhet och finurlar på vad man ska hitta på sen när han kommer hem. Verkligen helt urusel på att planera och komma på grejer. Hoppas älsklingen har nåt på G.

Kom fram lätt och behändligt igår utan större bekymmer.
Flygresan gick snabbt. Hade ett mycket trevligt gäng på väg till Dublin för att spela golf som stolsgrannar. Tjöta på bra och fick med mig en hel hög kloka livsråd och "det måste du bara göra" under resan.

Sen skulle jag ta tåget och det skulle ju vara såå lätt att fixa biljett i automaten. MM, just det- om man kan tyska. Man kunde visserligen välja engelska på skärmen men det sträckte sig bara till första sidan sen var man lost i det tyska språket. Stog och fippla en stund och såg nog ut som ett frågetecken. Kön växte bakom mig och ja tänkte äh vafan ja bara tar nåt här, blir nog bra då en mycket vänlig tysktalande man förbarmade sig över mig. Frågade vart ja skulle (på engelska sen de va uppenbart att ja inte fatta va han sa på tyska) och utbrast "You're paying way to much" när han såg va ja knappat in på skärmen.
Vänlige tysken tog över o knappa en stund åt mig. "there you go!"

TUSEN TACK och hälften så dyrt.

Sen gick de fint. Trodde visserligen ja hamnat på fel tåg men de visade sig va helt rätt och Älsklingen hämta mig på stationen.
Lämna väskorna i lyan och drog i till stan för att käka burgare och dricka första tyska ölen.




Nu ska ja ge mig ut en sväng. Håll tummarna för att jag hittar tillbaka sen bara. Lokalsinne noll. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar